Kanske ser du fram emot vintertid då du får dra tillbaka klockan och sova en timme till på morgonen. Eller så tycker du att det är självklart att stiga upp tidigare då det blir just tidigare. Sommartid och vintertid (kallas också normaltid) handlar just om ljuset. Tanken är att vi ska utnyttja timmarna på dygnet på ett effektivare sätt genom att ställa om klockan. Det här är mer relevant på platser där skillnaderna mellan vinter och sommar är stora.

I Sverige så har det liksom på många andra platser på jorden varit så att livet styrs av när det finns ljus. I bondesamhället så steg folk upp när morgonen grydde. Det var ju inte samma sak året om vilket påverkade livscykeln. Idag lever vi i en värld som nästan aldrig blir mörk på grund av allt artificiellt ljus. Men trots detta så finns det anledning till att använda sig av sommartid och vintertid för att justera klockan i enlighet med det naturliga ljusinflödet.

Vad är sommartid och vintertid?

Till att börja med så är det viktigt att förstå att vintertid är normaltid Det är den tid som länder har definierat som standardiserad nationell tid. När det blir sommartid så kommer normaltiden att förskjutas en timme framåt. Därmed så rör det sig faktiskt inte om två motsatser utan om normalt och så en timme framåt från normalt.

Ju närmre polerna man kommer desto mindre skillnad blir det med sommartid. Det beror på att dagsljuset under sommaren räcker långt in på natten. För många så är det då nödvändigt att använda gardiner och annat för att kunna gå och lägga sig på normal tid. Det här har gjort att en del ifrågasätter om vi verkligen behöver använda sommartid i Sverige.

Så räknar vi ut dygnets timmar

Räkningen av timmar utgår ifrån att klockan är 12 när solen står som högst. I Sverige så uppstod behovet av enhetlig tid då järnvägen byggdes och började användas flitigt. Det blev ju inte praktiskt att ha olika tid på olika stationer, inte ens några minuters skillnad. På grund av behovet av att ha ett enhetligt system för tid i världen så approximerades tideräkningen i tidzoner som är omkring 15 grader vida. Dessa går omkring en tidsmeridian.

När vi byter till sommartid så är det en anpassning till den anpassning som redan har gjorts vad gäller tidens definition.

Hur påverkas vi av sommartid och vintertid?

Det är förstås så att vi påverkas av att ställa om klockan två gånger per år. Det finns både positiva och negativa effekter. Vi kan spara energi på sommartid och tvärtom. Det här beror lite på vad vi gör. Om vi lägger in fler aktiviteter då dagen blir längre så kommer det att dra mer energi. Men samtidigt så är det förstås så att vi under sommartid använder lampor mer sparsamt på kvällar och nätter.

Något som inte tycks vara så positivt är att vi då klockan ställs om tycks bli lite förvirrade. Det har till exempel visat sig att det inträffar fler trafikolyckor måndagen efter det att det blir sommartid. Det kan bero på att vi då har fått sova mindre och att vi dessutom skyndar oss då vi är försenade till jobb och studier.

Kom ihåg att ställa om klockan Om du tycker att det är svårt att komma ihåg hur du ska ändra klockan då det blir sommartid och då det blir normaltid igen så kan du använda dig av kända ramsor. Du kan till exempel säga “fram emot sommaren” för att komma ihåg att då dra fram klockan en timme. Eller så kan du säga att du måste ta fram sommarmöblerna/grillen till sommaren. Efter sommaren ställer du tillbaka sommarmöblerna/grillen. Då har du återigen ordet fram för att påminna dig om rätt håll med visarna.