Så länge som vi människor har klivit omkring på jorden så har tiden haft betydelse. Olika civilisationer har tagit fram kalendrar, ur och annat för att räkna sekunder, timmar, dagar, veckor, månader och år. Ett mycket tidigt sätt att bestämma datum på var att helt enkelt gå efter mörker och ljus. Så beskriver också bibeln tidräkning. En ny dag börjar då det blir mörkt. Dock har vi alltid behövt hänga upp tiden på något. Exempelvis baserar vi vårt årtal på Jesus födelse i Betlehem (inte när han dog i Jerusalem, som vissa tror). Sen att forskarna kommit fram till att han föddes år 4 efter kristus är en annan sak 🙂
Systemet med 60 enheter för varje timme och minut kallas för det sexagesimala talsystemet. Det kom till för omkring 4000 år sedan. Veckan med 7 dagar kommer från bibeln och den hebreiska kalendern som även har skottår som vi använder oss av för att månaderna fortsatt synkas med årstid.
Det har funnits andra system för räkning av timmar. I det gamla Egypten så använde man sig av två perioder som bestod av 12 timmar vardera. Med hjälp av obelisker så kunde de hålla ordning på solens position. Egypternas vattenur användes också av grekerna och den här tekniken för bestämning av tid tros ha omkring 2000 år på nacken.
Kineserna valde att dela dygnet i 100 lika stora delar och det har funnits en rad olika tekniker för att mäta tid som till exempel timglas och ljusklockan från Japan och Kina.
Solen som tidsindikation
Det var länge så att ur användes för att mäta skuggor som uppstod i solen. Det här fungerade bra då det var dag och inte molnigt. Solur måste också ställas om i enlighet med årstid om urets gnomon inte ligger i linje med vår jordaxel. Än idag så finns det kända solur i städer och folk använder sig fortsatt av tekniken i privata trädgårdar som dekoration.
Behovet av gemensam tid
Behovet av gemensam tid var inte så stort i Sverige då kommunikationer innebar häst och vagn. Det spelade inte så stor roll vad klockan var i södra Sverige för den som bodde långt upp i norr. Men när folk började resa mellan städer med tåg och senare buss och bil så uppstod det ett behov av att ha samma tid överallt. Det här speglar det behov som har funnits internationellt och som har lösts med ett gemensamt system för tidszoner och världstid.
Då det blev möjligt att åka tåg mellan olika städer så krävdes det en ordentlig tidtabell och det är enbart möjligt då vi har samma tid i hela landet. Numera så kan vi snabbt ta reda på klockan digitalt. Datorer har alla samma tid tack vare Internet som gör det enkelt att justera för att ha accepterad världstid såväl som lokal tid.
Moderna klockor
Idag så förväntar vi oss mycket av klockor. Även om de är mekaniska så får det inte förekomma stora skillnader mot digital tid. Du kan ju personligen välja att dra fram din klocka fem minuter för att alltid komma i tid. Men då du köper ett kvartsur så förväntar du dig att det kommer att driva på i rätt takt, år ut och år in. Kvartsur finns både med analog visning och med digital visning. Det här är ett ur som använder sig av kvartskristall för att se till att klockans gång förblir stadig.
Exakt tid och plats
Numera så kan vi få exakt tid och plats med hjälp av system som GPS. De gör att du kan mäta precis var på jorden du är och då kan du också få exakt tid eftersom detta visar vilken tidszon du befinner dig i. Position får ju betydelse för vad klockan är i enlighet med det system som gäller generellt i världen. Och idag så finns det teknik som kan ange plats med några centimeters exakthet.